Hej igen!

Det var några år sedan jag upptäckte att julen inte är vad den varit, alltså vad den var när jag inte var vuxen. För när man blir vuxen blir den mycket besvärligare. Jag gillar julen, missförstå mig inte, men det är stressigt. Så klart står jag där dagen innan julafton och ska handla de sista små grejern och givetvis tar det hela jäkla dagen. Jag skriver listor för att känna att jag har kontroll och delegerar, har en sambo som lagar all mat utom efterrätten för det ska jag väl ändå klara av? 

Kruxet är att jag alltid blir så stressad när det kommer folk, jag blir så ofokuserad och glömmer bort att jag har en halvliter grädde som står och kokar på spisen. Och samtidigt känner jag att det är hög tid att göra en julig musiklista på spotify. Och så kokar det över och mer grädde måste tillsättas för att det ska räcka och efterrätten hälls upp och då kommer jag ihåg att jag glömde hälla i alla ingredienser och allt hälls tillbaka i kastrullen och alla 14 skålar måste diskas om. Men sen satte jag mig på soffan och tittade på. Det hade ju kommit otaliga kockar hem till oss och då behövdes jag inte och så måste jag ju hålla Milli. Puh.

Och nya byxor hade jag också köpt. Trodde jag var smart när jag köpte L/XL på jeansleggingsen (det kan ju för 17 inte vara för litet??) men jag är liksom inte jämntjock. Enligt mina lår var det korrekt storlek, enligt midja var de för stora och då åkte de ned över baken så de hängde mycket osnyggt där bak bara efter en böjning med knäna. Måste lämnas tillbaka, tänkte jag och drog mig till minnes att jag sett ett par svarta tights ligga och skräpa på en stol. De drog jag på mig, men sen blev jag osäker; var de ens mina? De kändes så trånga? Mayas kanske? Någon av hennes kompisars? Men jag hade inte tid att byta, de fick sitta på hela julafton. Satt som korvskinn!

Det här är den absolut osnyggaste tiden i mitt vuxna liv. 2010 är året då det ska vända!

Gott nytt år till alla ni som läser min blogg och till er som inte läser den!