När Kerstin kom tillbaka från sin friskvårdstimme var hon fortfarande sur och sa inte ett ord till Twiggy resten av dagen, vilket absolut inte gjorde något - tvärtom. Det var skönt med tystnad och det gav henne massor av utrymme att göra det hon gillade bäst: dagdrömma.

Den natten drömde Twiggy att hon försökte springa längs en gata i Tokyo, men att hon hela tiden fastnade i rosa tuggummi. Hon bar Kerstins gröna sportjacka och istället för vanliga skor hade hon höga geishaskor gjorda av böcker. Hon försökte hinna ifatt en reflex som dinglade i fjärran.