Om ni tittar på min babyticker ser ni att idag är det prick 30 veckor som gått. Alltså bara tio kvar. Nu känns det som att nedräkningen kan börja på riktigt. Tio veckor kan låta länge, men om man tänker en vecka i taget är jag rätt säker på att det bara kommer att svischa till så är det november och lilla bebisen kommer att titta ut.

Och jag tror inte någon kan fatta hur mycket jag längtar efter att få bli mig själv igen. Jag hann ju bara vara "ogravid" i fyra månader så egentligen känns det som att graviditet är ett normalt tillstånd för mig. Åååh tänk att få ta på vanliga kläder, att ha byxor som inte halkar ned under magen och att kunna vända sig i sängen utan ansträngning. Helt normala saker för de flesta, men inte när man är gravid!

Idag har jag och Lila L varit på babysång för första gången och det var riktigt trevligt. Lilla L behöver få träffa små barn i sin egen ålder och det här är perfekt eftersom hon inte kommer att börja på dagis på mycket, mycket länge. Vilket är helt härligt och jättemysigt.




Bild från growingpeople.se