Muuus-ljus
Gick ut för att köpa garn och hittade samtidigt de här fina loppis-stakarna i glas(?) porslin(?) Och så står det: "made in Poland på dem", tyckte de var fina. Vi ska tända ljusen och ha muuuusigt när vi äter middag.
Jag & Harry Potter
Vad gömmer sig här?
Jo, mitt kontor. Jag var rätt glad över att ha fått ett eget rum i gamla pannrummet, men det rummet blev inte långlivat. Maya flyttade ned och jag blev hänvisad till ett litet utrymme under trappan, precis som Harry Potter.
Fast jag är inte ledsen över det egentligen, jag insåg rätt snabbt att jag inte var i den fasen i mitt liv när jag hade tid för ett eget rum. Det blev mest att jag slängde in saker dit som jag skulle göra sen, imorgon, nästa vecka när jag hade mer tid. Eller aldrig. Så här är jag nu. Det funkar bra!
Utrymmet är i hallen så jag har stenkoll på vad som händer i köket, vardagsrummet, matrummet, även om jag sätter mig en kvart vi datorn. Bara så att ni vet, paltar.
Favoritpynt
Det här är ett av mina favoritpynt, en julkrubba i trä från Israel. Jag har fått den av min mormor och förr tyckte jag att den var rätt ful, men nu gillar jag den skarpt eftersom den är lite annorlunda och från "det heliga landet". Mina barn gillar den också, hoppas bara att den håller länge till kanske tills jag själv får barnbarn? Det skulle vara kul.
Fortsättning
Jag testade också att kakla igår, det var faktiskt riktigt roligt. Idag ska vi fortsätta, jag och Marko, eftersom vi inte blev färdiga i lördags (vi hade för lite kakel. Morr, en s.k. miss i kommunikationen oss emellan).
Jag gillar sånt här, lite lagom pilligt och kletigt.
Jag är hon
Idag: Marko & pappa ska höja bänkar och kakla. Vad gör jag? Springer runt och tar hand om barn och fixar käk, servar alltså. Som en riktig kvinna bör. Bara det blir kaklat kan jag vara hon.
Knack, knack
Idag SKA jag knacka bort kökskaklet eftersom vi ska sätta upp nytt i helgen. Varför har jag dragit på detta så länge?
Och trött är jag, var uppe alldeles för länge igår kväll såg flera avsnitt av Weeds. Precis som en unge ville jag inte stänga av, men mamman i mig vann till slut och jag släckte vid midnatt.
Bort med detta murriga svarta och bruna.
Sådärja.
Titta! Ett litet frimärke fanns bakom en list.
Och trött är jag, var uppe alldeles för länge igår kväll såg flera avsnitt av Weeds. Precis som en unge ville jag inte stänga av, men mamman i mig vann till slut och jag släckte vid midnatt.
Bort med detta murriga svarta och bruna.
Sådärja.
Titta! Ett litet frimärke fanns bakom en list.
Två blå
Två nya loppisgrejer, en "ananasig" skål och en blå med spetskant, perfekt för Prickar, de enda godisar jag vill ha, Fröken Prickig som jag är:
Hos paltarna
Uschigt
Det uschigaste rummet: mitt & Markos sovrum, rödorange blommig tapet, jag vet att en del gillar det men inte jag. Absolut inte. Och inget man vill visa upp när besökare går på husesyn. Jag brukar bara säga: "vi skiter i det rummet, det är ändå så fult". Igår målade jag om, och det blev genast en drastisk förbättring.
Besök
... hemma hos oss, en spökfamilj:
OBS! Nymålat
Nu är rör, väggar och golv målade. Golvet var tidigare grönt, väggarna orange. Hiskeligt! är ingen underdrift.
Och allt detta hade jag tänkt hinna den här veckan, vilket jag också gjorde, dock blev min sömn lidande. Nu ska golvet härda en vecka innan vi flyttar ner Mayas grejer.
Det mindre roliga
Idag målar jag och igår kväll och natt. Annars går det inte, man kan inte måla när paltarna är vakna för då vill de vara med och så kul ska vi inte ha det. Jag börjar för det mesta med det tråkigaste, i det här fallet rör:
Nu är rören målade!
Före & efter
Flera gånger i veckan tänker jag: "jag tror jag blir galen!!" och då brukar det handla om mitt familjeliv eller rättare sagt om mina barn, som visserligen är gulliga och högt älskade, men som också tänjer på mitt tålamod. Våra nya lampor hängde inte ens uppe i två dygn innan de var förstörda, den ena lite grann bara och den andra väldigt mycket. Någon hade dekorerat dem med vattenfärg. GAAAAHHHH!! Men jag vet att om några dagar, eller kanske en vecka kommer jag inte bli särskilt upprörd när jag ser det, men det blir jag nu. Upprörd. Och galen. Nu kommer några före och efter bilder:
Någon timme innan.
Någon timme senare.
Rutor är också fint
Har äntligen sytt en gardin till toaletten! Ja, det är värt ett utropstecken, för det satt verkligen långt inne. Har gjort en analys av varför det gick bra den här gången och jag inte behövde använda sprätten en enda gång. Här är den:
- man ska vara noggrann
- man ska mäta flera gånger och skriva upp måtten
- en ritning i flera steg innan man börjar är bra
Dessa punkter ska jag använda som regelförteckning åt mig själv i framtiden.
Grädde på moset
De senaste två veckorna har varit jobbiga, har känt mig trött, krasslig och helt slut. Mitt tålamod har inte varit det bästa och då kändes det här lilla missödet som grädden på moset. Lova eldade upp en kudde i vår relativt nya soffa som då också blev förstörd. Och mitt fel var det också eftersom jag lämnat framme tändstickorna.
Tror Marko var så lättad att det inte var han som var den skyldige att han fick ett upprepningsticks och kunde knappt sluta påpeka vem som gjort det hela möjligt. Och illa luktade det. Suck.
Men sen hade vi kul på kvällen - var bjudna på kräftfest i vänners fina nyutbyggda hus. Det var kul och soffan var glömd efter ett glas vin eller två...
Lova är övertygad om att fönsterskrapan skall göra soffan som ny igen...
Ordning i lådan
Jag har en hög med tyger som jag borde ta tag i, har tänkt sy bland annat hissgardiner. Men varje gång jag tar fram min sylåda blir jag så oinspirerad, jag blir det av oordning och trasiga saker, och ingenting händer.
Så nu är den Feng Shui-ad (betyder att något åkt i soporna) och sakerna har flyttat till en ny, fin låda från anyhow.se. Köpte också några fina små bokstäver till ett kommande projekt.
Ska jag börja sy nu då kanske? Nej inte idag. Måste dammsuga...
Made to last
Ibland var det bättre förr. När saker gjordes för att hålla länge, länge. Som min pennvässare, om vilken min pappa alltid säger när han ser den "men där är ju min pennvässare" och jag säger att han aldrig får tillbaka den, han lämnade den i min barndom och nu är den min. För vi vet ju båda att den är alldeles för bra för att ge upp bara så där. Pennorna blir sylvassa, år efter år. Dessutom snygg att se på.
Plankbygge
Hittade till en skojig blogg: Sagolikt Pyssel, där pågår just nu en pysselstafett, kul va'? Temat är höstpyssel och faktiskt blev jag sugen på att göra svampar, snart kanske jag har lust att göra dem också på riktigt. Just idag tänker jag bara vila mig, har ont i ryggen och i armarna efter allt tungt kroppsarbete i helgen.
Eftersom vi bor jättenära en väg som leder till skolan här där jag bor är det rätt mycket trafik (relativt sett), och därför bygger vi ett plank. Dels för att hålla barnen inne, dels för att få lite avskildhet och inramning av husets framsida.
Det som är roligt med att bygga något stort är att resultaten blir stora. Det som är mindre roligt är verktygen. Jag tycker inte att de är estetiskt tilltalande och så är de hårda och vassa och det är lätt att göra illa sig. Man måste tänka på det nästan hela tiden. Akta fingrarna i sågen. Akta tummen när du spikar. Akta, akta. Inget mjukt och ulligt. Och rakt ska det va. Annars blir det fel. Jättefel och omöjligt.
Det syns inte på bilderna, men jag jobbade också med planket i helgen. För det mesta fattade jag inte riktigt varför jag gjorde det ena eller det andra, jag bara följde pappas instruktioner och tog inga egna initiativ, för det här med att bygga större saker, det har jag aldrig gjort förut. Så jag tänkte att det var bäst så. Att pappa nog vet vad han håller på med.
Nästa helg ska jag och Marko sätta upp planksektionerna färdigt. Just nu ligger alla under en presenning och väntar på att det ska bli lördag igen.
En punkt
När jag har mycket jag vill hinna med har jag lätt för att bli desorienterad, då hjälper det att skriva en lista över det som ska göras - i alla fall är det en hjälp för mig. Sen kan man stryka punkt för punkt och känna sig duktigare och duktigare ju fler punkter som blir kryssade.
Här är en punkt: märkning av pelargonior. När jag gör sånt här blir jag så glad på mig själv. Jag har tänkt i förväg, planerat och organiserat. Jag vet att jag kommer att uppskatta det när blommorna ska planteras ut igen, då vet jag vilken färg de har och det blir inte fel kombinationer. Gäller bara att hålla dem vid liv över vintern och inte glömma att vattna... så att märkningen inte varit förgäves. Och ja. Det bor en liten tant i mig!
Tejpbitar på grillpinnar!
Finfin
Den här jätte-jättefina handduken från Rice har jag fått av en vän. Den tänker jag inte använda förrän köket är färdigt: skåpluckor, höjd diskbänk, skåp ovanför kyl fixat och så kakel (men inte så länge tills vi har ett nytt golv, det orkar jag inte vänta på). Efter det ska den få en hedersplats. Än så länge är köksluckorna nästan, nästan färdiga.
